Manliga reflektioner

Åt lunch med en kompis i förrgår. Vi träffas inte så ofta längre. Geografin separerar. Saknar de samtalen, man till man. Känns nästan lite förbjudet att skriva så. Förbjudet sexistiskt.

Kan påpeka att han inte uppskattar fotboll. Envisades ett tag med att tvinga honom att titta på Kalmar FF. Laget blev inte hans kärlek, nej inte ens sporten. Enda gången han uppskattade teatern var när Fabio gick bärsärk mot Malmö FF och Elanga. ”F-n Johnny, det var underhållning”.

Nåja, alla kan inte bli frälsta.

Våra samtal handlar givetvis om kvinnor, barn, jobb och ångesten över att bli ett år äldre. Manlig jargong så det skriker. Politiskt korrekt? Nja, knappast!! Men man finns i så många verkligheter.

Brukar ibland också fundera på mitt umgänge med vänner från uppväxtens Funkabo. Befriande och tryggt. Arbetarklassens stomme. Men är det alltid vänsterns värderingar? Knappast.. Men givetvis helt naturligt.

Flygblad?

Det är märkligt!

Men politik handlar fortfarande väldigt mycket om flygbladsutdelning. Jag har delat ut flygblad på torg sedan 1985. Människor har aldrig tyckt om att ta emot flygblad. Jag förstår dem, jag tycker heller inte om folk som försöker pracka på mig flygblad/åsikter på stan.

I morgon är det dags igen för flygbladsutdelning och jag är med. MEN, som vanligt ämnar jag stå/sitta vid vårt bokbord och låta de som vill komma fram och prata göra det istället. Så har jag gjort sedan valet 1998. Jag kommer aldrig mer försöka tvinga på någon en åsikt. Det är ett vallöfte.

Förstå mig rätt, politiker måste vara ute bland människor på torg och gator, samt flygblad ska delas ut i brevlådor. Det är bara det att gå rakt fram till en människa vid Domushörnan och ge dem en åsikt som känns lite udda. Det är så uppenbart att de hade tänkt sig något annat i livet just då, kanske nya skor till barnen eller att lönen också måste räcka till en semesterresa. Eller så är jag bara löjlig och blyg.

Undrar varför det heter ”flygblad”?

Förra veckan

Så är man igång på heltid med valrörelse…

Men jag kan inte låta bli att blicka tillbaks på förgående vecka.

Onsdagens match mot Örgryte blev precis så som jag hade hoppats. En lugn och säker seger som gjorde att man kunde sitta kvar hela matchen utan att känna någon oro. Vid min sida satt assisterande förbundskaptenen och berömde Kalmar FF för att vara ett stabilt lag.

Torsdagskvällen i Cellgraven tillsammans med yngsta dottern och Thåström blev givetvis en succé. Han säger inte mycket den gode Thåström, men med sin sång och sitt rörelsemönster på scen underhåller han stort. Kom på mig själv med att dansa och sjunga med, inte helt vanligt…..

Avslutningen av veckan tillbringades i Holland, inte lika roligt som de ovan nämnda erfarenheterna. Positivt dock var att få tillbringa en halv dag tillsammans med Twentes ledning. Vi gick igenom deras organisation och arena. Där fick vi många goda idéer med oss hem till vår egen organisation, samt givetvis tankar om hur man bygger en attraktiv arena. De tyckte kanske att vi byggde för litet, men och andra sidan har det sammanlagda Twenteområdet ett upptagningsområde på 250 000 invånare, som i stort sett kan nå arenan inom 20-40 minuter.

Om matchen, nej den orkar jag inte skriva om…

Kvarnholmen i mitt hjärta

Jag bor mitt inne på kvarnholmen. Så centralt det kan bli i Kalmar. Tyvärr har grannen bestämt sig för att bygga ut denna sommar, Byggnadsarbetarna gör allt för att förhindra morgonsömn. Men, men, ett antal högskolestuderande kommer att älska sitt nya boende. Och Kalmar är ett steg närmare sina 70 000 invånare. Man kan inte gråta över framgång utan att svettas själv…

Innan trunken packas inför Hollandsresan så kommer jag och min far att resa till väskusten för att se drabbningen mot Örgryte. Björn Andersson har lovat att köra….

Det är magiskt på Kvarnholmen

Lördagkväll den 15 juli 2006. Holländska Twente med en budget som överstiger Kalmar FF:s med 70 miljoner har besegrats. Läpparna ler, i staden sjunger Twente-fans i kör med Kalmars tillika rödvita fans.

Raggarna cruisar runt i allt från kromlyx till skrotvagnar. Varje bil påhejas av fotbollsfans.

Ett febrigt Larmtorg gör själ för namnet.

På fredag packar jag väskan för att ta reda på om Holland är lika märkligt som Kalmar.

Sommar sommar sommar

Det är stiltje i politiken…

Det är fart i fotbollen…

Det är fantastisk tropisk värme i lägenheten…

Det är ständigt bollspel på Kattrumpan när man solar (jävla tonåringar)…

Det är glass i frysen…

Det är kall öl i trädgården…

Det är Twente på lördag…

Det är ganska bra helt enkelt….

Öster detta Öster

Kan inte låta bli att berätta en sann Öster-historia, inte lika rolig som segern på Värendsvallen. Men snubblande nära. Fick tyvärr inte uppleva det själv men fick den återberättad av Björn Andersson, evenemangsansvarig i Kalmar FF.

På hemresan efter segern mot finska Tampere valde man att flyga hem via Växjö.

När man landade på Växjö flygplats upptäckte man till sin förvåning att Östers sportchef tog emot. Han deklarerade dock att hans närvaro inte handlade om att hälsa Kalmar FF välkomna till Kronobergs huvudstad, nej han var där i syfte att hämta en ny spelare.

Förvåningen i Kalmar FF:s ledning blev dock inte mindre när sportchefen med effektiva rörelser hälsar på Brima Koroma och snabbt för bort honom till ett angränsande rum.

Förvirringen är nu ganska stor och frågan är om man måste vidta åtgärder. Efter ett par minuter återlämnas dock Brima till Kalmar FF och den något skamsne sportchefen fortsätter sitt letande efter den nya stjärnspelaren.

Enligt uppgift hittade han en annan spelare, utan att behöva stjäla från Kalmar FF.

Alla samlade

Det blir mindre skrivet här under några av sommarveckorna.

Kan dock säga att äldsta dottern har återkommit till Sverige efter sina tre veckor på språkresa i England. Som Pappa är jag mycket nöjd med detta, dottern meddelade dock att hon gärna stannat tre till.

Och till alla ER som under tre veckor försökt skrämma mig för vad som kan ske på en språkresa… Tonåringar mår rejält bra av eget ansvar. Kan dock tycka att den här nya dialekten från Stockholmstrakten som hon lagt till med känns lite onödig.